Jag känner att jag håller på att tappa greppet. Jag måste ta tag i mig själv och verkligen börja göra de saker jag ska.
Jag har helt tappat träningen, förr sprang jag i princip varje dag och körde styrka, nu har jag inte tränat på flera månader, och jag känner att hela kroppen bara sväller. Det är dags för att börja träningen och sluta med alla sötsaker. På riktigt nu. Jag ska gå ner minst tio kilo, det är mer än vad man tror, men ändå inte så mycket att det inte går. Jag har ju gjort det förr, det är dags igen för jag trivs inte i den här kroppen, det är inte jag.
Jag måste ta tag i skolan, hur kommer det sig att jag har rester nu? Det har jag aldrig haft och jag blir otroligt stressad utav det, samtidigt har jag inte orken att sätta mig ner och göra uppgifterna, även fast jag måste. Jag vill ha bra betyg även i trean. Jag har haft det i två år och jag vill ha det i år igen. Jag vill inte tappa orken sista året, fast jag känner att det är dit jag är på väg. Jag måste ta tag i mig själv och orka det här sista året.
Jag måste också fundera ut vad det är jag vill. Jag är bara 18 år, men jag känner mig mycket äldre. Förr var jag helt säker på att jag ville åka till alperna och vara skidlärare åren efter gymnasiet, nu är jag inte alls säker längre. Jag vet att jag vill resa, men egentligen är det nog en jorden runt-resa jag vill göra. Upptäcka platser, ha kul och inte ta saker så allvarligt.
Samtidigt undrar jag om jag inte ska flytta hemifrån nästa år, antingen bara jobba eller kanske börja plugga direkt? Men vad ska jag plugga då? Jag har varit inne på att plugga juridik, men när de frågade mig på intervjun (var på arbetsintervju förra veckan) vad det var som lockade med att bli advokat så hade jag inget svar. Varför vill jag det egentligen? Och hur ska jag i så fall komma in på den utbildningen?
Är det värt att göra högskoleprovet i vår bara för att se hur jag ligger till?
Jag vet verkligen ingenting längre, och det är otroligt skrämmande. Ena delen utav mig kan knappt vänta tills att vi tar studenten i Juni, andra delen utav mig vill bara att tiden ska sakta ner, för vad händer egentligen efter studenten? Det är då man ska ta tag i sitt liv och bestämma vad man vill göra i framtiden, men jag vet ju inte vad jag vill. Jag vet inte vad jag vill ha för yrke, eller ens inom vilken branch.
Jag är rädd för framtiden och jag är rädd för att tappa taget. Just nu känns det som om alla är på väg mot ett mål, medan jag bara står och stampar.
Jag känner att jag måste ta reda på vem jag är, vad jag vill och hur jag ska göra.
Men hur gör jag det?